Det finns en version av hållbarhet inom arkitekturen som är nästan helt kosmetisk. En grön certifiering som tar längre tid att uppnå än det tar att läsa skylten. Ett energikoncept som ser imponerande ut i designdokumenten men som ignoreras i tysthet under byggnationen. Solpaneler på en byggnad vars klimatskal förlorar värme genom hundra oisolerade köldbryggor.
Vi är inte intresserade av den versionen.
Hållbarhetstänket på Wolfblanc har sina rötter i något mer grundläggande: en övertygelse om att en byggnad ska göra det den säger att den gör, använda mindre energi än en byggnad som inte har tänkts igenom, använda material på ett ärligt sätt och hålla länge.
Det här är inga radikala åtaganden. Men om de tillämpas konsekvent ger de resultat som generiska hållbarhetsgester inte gör.
Utgå från kuvertet
Alla beslut som rör byggnadens prestanda börjar på samma ställe: i klimatskalet.
Klimatskalet är gränsen mellan inne och ute. Hur väl isolerat det är avgör hur mycket energi byggnaden behöver för att hålla en behaglig temperatur. Hur lufttätt det är avgör om ventilationsstrategin faktiskt fungerar. Hur glasrutorna är utformade avgör hur mycket solvärme som kommer in på sommaren och hur mycket värme som går förlorad på vintern.
Svensk praxis har format hur vi arbetar med detta på alla våra tre marknader. Nordisk byggnadsvetenskap utgår från en enkel princip: isolera väl, gör det tätt, ventilera ordentligt. Tillämpat på medelhavsklimat är de specifika målen annorlunda än de nordiska, men logiken är densamma. Hur detta påverkar utformningen för både sommar- och vinterförhållanden förklaras i vår artikel om utforma hem för åretruntboende.
I praktiken innebär detta att vi alltid modellerar värmeprestandan för det vi konstruerar innan det byggs, inte bara kryssar i en ruta på ett formulär för överensstämmelse. Vi behandlar köldbryggor som ett designproblem som måste lösas, inte som en oundviklig del av konstruktionen. Vi specificerar fönster utifrån deras faktiska värme- och solprestanda, inte enbart utifrån utseende.
Material som är ärliga med vad de är
Hållbara materialval handlar inte i första hand om certifieringar. Det handlar om ärlighet och hållbarhet.
Ett material som verkligen är vad det ser ut att vara, som åldras med karaktär i stället för att brytas ned, som inte kräver intensivt kemiskt underhåll, som kan repareras i stället för att bytas ut och som inte släpper ut föroreningar i boendemiljön är ett bättre materialval än ett certifierat men syntetiskt substitut.
I medelhavssammanhang leder detta oss till sten, keramik, naturlig puts, trä och traditionella lerprodukter som av goda skäl har använts i regionen i århundraden. De fungerar bra i klimatet. De är i många fall lokalt förankrade. De åldras väl. I skandinaviska sammanhang gäller en liknande logik för träkonstruktioner, ytbehandlingar i naturligt trä och mineralbaserade ytor.
Vi tillämpar också WELL Building Standards ramverk för våra materialval i bostadsprojekt och filtrerar specifikationerna genom de krav på låg VOC och kriterier för inomhusluftkvalitet som WELL fastställer. Vår WELL AP-ackreditering innebär att detta är en standarddel av hur vi specificerar, inte ett premiumservicealternativ. WELL AP-ackrediteringen och vad den innebär i praktiken förklaras i vår artikel om Wolfblancs WELL AP-certifiering.
Energisystem dimensionerade för byggnaden
Rätt energisystem för en byggnad är det som matchar byggnadens faktiska behov.
En kraftigt isolerad och lufttät byggnad behöver ett mycket mindre värme- och kylsystem än en byggnad med dåliga prestanda. Genom att först se till att klimatskalet blir rätt kan de mekaniska systemen dimensioneras rätt, vilket minskar kapitalkostnaden, driftkostnaden och sannolikheten för systemfel.
I Spanien utgör värmepumpsteknik, särskilt luft/vatten-värmepumpar i kombination med golvvärme, standarden för god praxis för nya bostadsprojekt och större renoveringar. Det spanska elnätets ökande andel förnybar energi innebär att värmepumpens prestanda mer direkt kan översättas till minskad koldioxidpåverkan än för tio år sedan.
I Sverige gäller samma logik med ännu större vikt på ventilation med värmeåtervinning, vilket är standard i vårt svenska projektarbete.
I Grekland är integrationen av solvärme och solceller särskilt enkel med tanke på solresurserna. Att utforma för effektiv användning av solenergi, både termisk och solcellsenergi, är en del av baslinjemetoden för projekt på grekiska öar. Hur klimatspecifik design fungerar på var och en av våra marknader utforskas i vår artikel om klimatanpassad arkitektur i Spanien, Grekland och Sverige.
Vatten
I en region där torkan blir alltmer påfrestande är vattenhantering inte en perifer del av hållbar bostadsdesign i Spanien och Grekland. Den är central.
Genom att specificera effektiva VVS-armaturer minskas förbrukningen utan att komforten påverkas. Utforma system för återvinning av gråvatten för bevattning av trädgårdar där projektets omfattning motiverar det. Planera för torktoleranta landskap som inte är beroende av bevattning för att fungera på lång sikt.
Särskilt i projekt på spanska och grekiska öar, där vattentillgången ofta är begränsad och vattenkostnaderna höga, har dessa beslut omedelbar praktisk betydelse och även miljömässig betydelse.
Lång livslängd som det primära hållbarhetsmåttet
Den mest hållbara byggnaden är oftast den som inte rivs.
En byggnad som är väl utformad, väl detaljerad, väl konstruerad och väl underhållen kommer att hålla många decennier längre än en byggnad som ser bra ut på fotografier men som fungerar dåligt över tid. Den förkroppsligade energin i byggandet, de material som ingår i en byggnad, är enorm. Att förlänga livslängden på den investeringen genom att designa för lång livslängd snarare än för ett moderiktigt utseende är det viktigaste enskilda hållbarhetsbeslutet som en arkitekt fattar.
Det är därför vi ägnar lika stor uppmärksamhet åt byggkvalitet, materialens hållbarhet och byggnadsunderhållets tillgänglighet som vi gör åt energicertifikat. Certifikatet mäter prestanda vid en viss tidpunkt. Det är livslängden som avgör den faktiska effekten under byggnadens hela livslängd. Hur detta resonemang påverkar valet mellan renovering och nybyggnation kan du läsa mer om i vår artikel om renovera eller bygga från grunden i Spanien.
Så här ser det ut i ett projekt
Vid en lägenhetsrenovering i Madrid ser det ut på följande sätt: termisk analys innan designen är klar, en fönsterspecifikation som balanserar ljusinsläpp med solskydd, genomgående ytbehandlingar med låg VOC, mekanisk ventilation där lufttäthetsförbättringarna gör att den naturliga ventilationen inte räcker till, och material som valts för sin hållbarhet snarare än för hur de ser ut på invigningsdagen.
På ett nybyggt hus på en grekisk ö ser det ut så här: passiv solcellskonstruktion med korrekt dimensionerade överhäng, integrering av solceller från början snarare än som en eftertanke, uppsamling av regnvatten där platsförhållandena tillåter det, natursten och kalkputs som hör till klimatet och inte kräver något syntetiskt underhåll.
I ett svenskt projekt ser det ut så här: MVHR som standard, ett termiskt hölje som överträffar minimikraven och en materialpalett som återspeglar den nordiska traditionen med välgjorda saker som håller.
Den röda tråden är att inget av detta är eftertanke eller tillägg. De är vårt sätt att designa.
Är du intresserad av vad ett hållbarhetsorienterat arbetssätt skulle innebära för ditt projekt i Spanien, Grekland eller Sverige? Berätta för oss om det i formuläret nedan så svarar vi inom 48 timmar.