Svensk design har varit globalt inflytelserik i årtionden. Denna metodik ligger till grund för hur vi Wolfblanc tillämpar nordiskt tänkande på projekt i Spanien och Grekland.
IKEA gjorde det demokratiskt tillgängligt. Svenska arkitekters arbete har genomgående respekterats internationellt. Svenska bostadsinredningar sätter en visuell standard som har format förväntningarna i designmedier över hela världen.
Men svensk design är mer än en visuell stil. Det är en metodik. Och den metodiken visar sig vara förvånansvärt tillämpbar på bostadsarkitektur i Spanien och Grekland, av skäl som inte har något att göra med estetik och allt att göra med problemlösning.
Vad svensk bostadsdesign egentligen är byggd för att lösa
Svensk bostadsdesign utvecklad under specifika förhållanden.
Stockholms vintrar ger ungefär 6 timmar användbart dagsljus i december. Tätheten i de svenska städerna innebär att lägenheterna är kompakta med sydeuropeiska mått mätt. Svensk byggnadskultur har länge haft höga förväntningar på funktionell prestanda: utrymmen som fungerar effektivt, system som är pålitliga och material som håller snarare än imponerar tillfälligt.
Konstruktionslösningarna för dessa förhållanden är inte klimatspecifika. De är universellt användbara. Maximera varje tillgänglig lumen av naturligt ljus. Utvinna maximalt funktionellt värde från en begränsad golvyta. Välja material med lång livslängd framför glamorösa ytor. Utforma förvaring som försvinner in i arkitekturen. Dessa färdigheter är direkt överförbara.
Lägenheten i Madrid med sina mörka rum och otillräckliga förvaringsmöjligheter har samma strukturella problem som en Stockholmslägenhet i januari: för lite ljus, för lite organiserad yta och ett glapp mellan hur utrymmet ser ut och hur det fungerar. Den svenska lösningen på det problemet fungerar lika bra i Salamanca som på Södermalm. Hur detta fungerar specifikt i Madrid utforskas i vår artikel om Skandinavisk inredning i bostäder i Madrid.
Naturligt ljus: Den centrala besattheten som översätts överallt
Svensk bostadsdesign är i grunden organiserad kring ljushantering.
I Sverige börjar det med knapphet, utmaningen att fånga och fördela alla tillgängliga fotoner under vintern. Den disciplin som detta leder till är lika användbar i Madrid eller Aten, där utmaningen är annorlunda (för mycket direkt sol snarare än för lite diffust ljus) men den underliggande rumsliga kompetensen är densamma.
Svenska arkitekter tänker på ljuset under hela dygnet och under alla årstider. De tar hänsyn till hur ljuset kommer in i ett rum, hur det rör sig över ytor, hur reflekterande ytor förlänger det in i mörkare hörn och hur artificiell belysning kompenserar när det naturliga ljuset är otillräckligt. Vår dedikerade guide om hur man designar ett hem med ljus som utgångspunkt omfattar dessa beslut i sin helhet.
I en typisk lägenhetsrenovering i Madrid innebär tillämpning av svensk ljusmetodik: ljusa reflekterande ytskikt överallt, innerväggar av glas där massiva väggar tidigare hindrade ljuset från att färdas mellan rummen, strategiska speglar i vinklar som studsar ljuset in i korridorerna och ett skiktat artificiellt belysningssystem som gör varje rum funktionellt när som helst på dygnet.
I en renovering på en grekisk ö innebär det att förstå hur man filtrerar och sprider det intensiva egeiska sommarljuset i stället för att låta det skapa bländning och värmeökning, genom att använda överhäng, lameller och genomskinliga snarare än transparenta glas i vissa lägen, samtidigt som man ser till att samma hus förblir väl upplyst under de milda vintermånaderna.
Kompakt planering av utrymmen: Få varje kvadratmeter att fungera
I Sverige har vi länge arbetat med att utforma bostäder i städer där lägenhetsstorleken begränsas av kostnader och täthet. Resultatet är en designtradition som är exceptionellt bra på att få kompakta utrymmen att fungera generöst.
Inbyggd förvaring som utnyttjar varje kubikcentimeter. Möbler som är utformade för att ha flera funktioner. Layouter som eliminerar slöseri med cirkulation. Kök som klarar en komplett matlagning på 8 till 10 kvadratmeter utan att det känns trångt.
Detta överförs direkt till sydeuropeiska lägenheter. En 65 kvadratmeter stor lägenhet i Chamberí eller Koukaki skiljer sig inte i grunden från en 65 kvadratmeter stor lägenhet i Stockholm, och de svenska designlösningarna för kompakt stadsliv gäller lika bra. Beslutet om huruvida planlösningen ska öppnas upp ytterligare behandlas i vår guide till renovering med öppen planlösning i lägenheter i Madrid.
De specifika verktygen: skåp från golv till tak som skapar förvaring utan att dominera det visuella fältet, konvertibla möbler där en andra funktion måste få plats i ett begränsat utrymme, öppna planlösningar som gör intilliggande rum visuellt längre och låter dem låna varandras ljus, och disciplinen att ta bort saker som inte förtjänar sin golvyta.
Ärlighet i materialfrågor: Det långsiktiga värdet av att välja rätt
Svensk materialkultur värdesätter äkthet framför ytintryck. Massivt trä hellre än fanér. Sten och betong där deras specifika egenskaper är lämpliga. Material som väljs för hur de åldras snarare än för hur de ser ut när de är nya.
I renoveringssammanhang i Medelhavsområdet är detta perspektiv verkligen användbart. Medelhavsområdet har en tradition av högkvalitativa naturmaterial - marmor, terrakotta, kalksten, ek - som ligger i linje med svenskt materialtänkande. Problemet i många renoveringsprojekt är att dessa material specificeras redan i konceptstadiet, men att man sedan väljer bort dem till förmån för billigare imitationer när budgeten ska ses över.
Massiva ekgolv som kostar dubbelt så mycket som laminat håller fem gånger så länge, förbättras med åldern snarare än försämras och ökar snarare än minskar andrahandsvärdet. Detta är ett långsiktigt ekonomiskt argument såväl som ett estetiskt.
Design för hur människor faktiskt lever, inte för hur utrymmen ska se ut
Den kanske mest värdefulla aspekten av svenskt designtänkande för sydeuropeisk renovering är dess insisterande på att utforma för hur människor faktiskt lever, snarare än för hur utrymmen förväntas se ut.
Det innebär att man under designprocessen måste ställa sig frågan: Hur används det här köket egentligen? Var hamnar väskorna och ytterkläderna när folk kommer in genom dörren? Var görs läxorna i praktiken och var är det tänkt att de ska göras? Vad innebär hushållets morgonrutin och är badrummet utformat för att stödja den?
Svaren på dessa frågor formar utrymmen på ett annat sätt än de som utformas utifrån visuell påverkan. De skapar hem som människor verkligen tycker om att bo i, och som också är de hem som håller sitt värde bäst. Det är samma tankegångar som ligger till grund för vår strategi för välbefinnande genom design - arkitektur som aktivt stödjer hur människor mår och fungerar i vardagen.
Är du intresserad av hur en nordisk designmetodik skulle fungera för ditt hem i Spanien eller Grekland? Berätta om ditt projekt med hjälp av formuläret nedan så svarar vi inom 48 timmar.