Sverige är inte det första land man tänker på när det gäller att leva bekvämt vid Medelhavet. Men när det gäller bygg- och renoveringsstandarder har Sverige ägnat femtio år åt att utveckla en expertisnivå som resten av Europa först nu börjar komma ikapp. Detta är en av de viktigaste anledningarna Wolfblancs träning i längdskidåkning tillämpar nordisk metodik på projekt i Spanien och Grekland.
Att förstå hur den nordiska standarden ser ut i konkreta tekniska termer är användbart för alla som på allvar funderar på energiprestanda i sitt bostadsprojekt, oavsett var det är beläget.
Därför satsade Sverige så hårt på att bygga energi
Sammanhanget är viktigt.
Sveriges svar på energikrisen 1973 var ett av de mest aggressiva i världen. Sverige stod inför ett stort oljeberoende och kalla vintrar och investerade kraftigt i forskning om byggnaders energiprestanda, isoleringsstandarder och värmesystemens effektivitet.
Resultatet blev en byggnorm som successivt höjde ribban för energiprestanda i bostäder, och en byggindustri som under årtionden lärde sig hur man faktiskt lever upp till den.
När EU började utveckla sitt direktiv om byggnaders energiprestanda och konceptet med nära-nollenergibyggnader byggde Sverige redan med en standard som låg långt över vad de flesta i Europa ansåg vara möjligt att uppnå. Svenska passivhus hade levererats i kommersiell skala. Mekanisk ventilation med värmeåtervinning var standard vid nybyggnation. Köldbryggor modellerades noggrant och eliminerades som en rutinmässig konstruktionsuppgift.
Detta är inte bara reglering. Det är en inbäddad yrkeskultur. Svenska arkitekter, ingenjörer och entreprenörer ser energiprestanda som en normal del av sitt arbete, inte som ett specialiserat tillägg. Det är en av anledningarna till att Skandinavisk designmetodik kan översättas så effektivt när den tillämpas på sydeuropeiska projekt.
Den svenska energiprestandastandarden i siffror
Boverkets Byggregler (BBR) sätter gränser för primärenergianvändningen i bostadshus som är bland de mest krävande i Europa.
För nybyggnation i Stockholms klimatzon bör primärenergianvändningen inte överstiga cirka 70 kWh per kvadratmeter och år. Som jämförelse kan nämnas att EU-genomsnittet för befintliga bostadshus ligger närmare 200 kWh per kvadratmeter och år.
Vad detta innebär i praktiken:
Isolering. I svenskt bostadsbyggande används rutinmässigt 250 till 350 mm isolering i tak- och väggkonstruktioner. En typisk lägenhet i Madrid eller Aten från mitten av seklet har i princip noll isolering i väggarna. Skillnaden i värme- och kylbelastning är enorm.
Fönster. Svenska standardfönster är treglasfönster med lågemitterande ytskikt och termiskt brutna karmar. U-värden på 0,8 till 1,0 W/m2K är vanliga. Spanska och grekiska byggnormer kräver mycket mindre. En stor del av det befintliga byggnadsbeståndet har enkelglasfönster med U-värden på 5,0 till 6,0 W/m2K eller sämre.
Lufttäthet. Svensk bygglagstiftning kräver lufttäthetsprovning för nybyggnation. Det är därför MVHR (mekanisk ventilation med värmeåtervinning) är standard i Sverige. En tät byggnad behöver kontrollerad ventilation för att upprätthålla luftkvaliteten. Detta ger direkt stöd för bättre resultat för inomhusluftkvalitet och välbefinnande.
Termisk överbryggning. Köldbryggor, platser där dåligt isolerade konstruktionselement tränger igenom byggnadsskalet, modelleras och minimeras som en rutinmässig konstruktionsuppgift i Sverige. I Sydeuropa ignoreras köldbryggor ofta helt enkelt, vilket bidrar avsevärt till underprestanda i verkligheten.
Svenska värmesystem: Vad som fungerar och varför
Uppvärmningen av svenska bostäder har under de senaste två decennierna förändrats dramatiskt från olja och direktverkande el till värmepumpsystem, fjärrvärme och träpelletsystem.
Bergvärmepumpar, som utvinner värme ur borrhål i berggrunden, är vanliga i svenska villor och har mycket goda egenskaper i det svenska klimatet. Luftvärmepumpar är vanligare i lägenheter och mindre fastigheter. I kombination med golvvärmesystem ger dessa ett mycket bekvämt och energieffektivt resultat.
En betydande del av de svenska flerbostadshusen i städerna har fjärrvärme, där värmen levereras från centrala anläggningar via underjordiska rörnät. För lägenhetsinnehavarna innebär detta i princip inget underhåll av värmesystemet. Det är en del av byggnadens infrastruktur snarare än av den enskilda lägenheten. För en bredare bild av den svenska fastighetsmarknaden och vad renovering innebär där, se vår guide till köpa bostad i Sverige som utlänning.
Vad sydeuropeiska renoveringsprojekt kan lära av Sverige
Den direkta överföringen av svenska standarder till spanska eller grekiska förhållanden är inte en-till-en. Klimatet är annorlunda och de specifika åtgärderna måste kalibreras för medelhavsförhållanden. Men metodiken och ambitionen går att översätta.
Börja med byggnadsskalet. Den svenska ordningsföljden, isolera väl, gör tätt och ventilera ordentligt, är korrekt oavsett klimat. Att försöka kompensera en otät och oisolerad byggnad med ett dyrt värme- eller kylsystem är fel ordning. Vår guide till hållbar renovering i Madrid omsätter dessa principer till specifika åtgärder för spanska byggnader.
Ta köldbryggor på allvar. I Spanien och Grekland är behandlingen av köldbryggor underbetonad jämfört med vad energitalen faktiskt kräver. Runt fönster, vid plattkanter, vid konstruktionsgenomföringar - det är här som de verkliga energiförlusterna ofta koncentreras.
Investera i fönster av hög kvalitet. Att uppgradera från enkelglasfönster eller gamla tvåglasfönster till högpresterande treglasfönster med termiskt brutna karmar är en av de mest lönsamma investeringarna i klimatskalet i både nordliga och sydliga klimat. I Sverige för att behålla värmen. I Grekland eller Spanien för att kontrollera solvärmen och minska kylbehovet under sommaren.
Tänk på mekanisk ventilation. När byggnader blir mer lufttäta genom renoveringsåtgärder blir den naturliga ventilationen genom springor otillräcklig för luftkvaliteten. Kontrollerad ventilation behövs. MVHR-system har en roll i såväl medelhavsklimat som i nordliga klimat.
Sätt upp mätbara prestationsmål. Det svenska regelverket fungerar delvis för att energiprestandan mäts och verifieras, inte bara specificeras. Att tillämpa liknande noggrannhet på renoveringsprojekt, sätta upp ett mål för energiprestanda och kontrollera att designen faktiskt uppnår det genom beräkning, ger bättre resultat än att hoppas att åtgärderna går ihop. Det är också här som BIM-baserad samordning av design ger ett betydande mervärde när det gäller att exakt förutsäga och verifiera prestandaresultat.
Är du intresserad av att införa energiprestandastandarder på nordisk nivå i ditt bostadsprojekt i Spanien, Grekland eller Sverige? Berätta om ditt projekt med hjälp av formuläret nedan så svarar vi inom 48 timmar.